Fakturor...
Inte trodde jag att jag skulle komma till en punkt där jag hellre betalar fakturor än se till så att andra betalar sina. Men där är jag nu! Det är en fruktansvärt omständlig process som inkluderar lidande för alla parter inblandade (iallafall om man som indrivare har ett samvete och känner sympati) och jag önskar att jag inte hade något med det att göra! Men men, vad ska jag göra, jag är ju endast en bricka i företagsvärldens spel, om ens det..
Nu sitter jag alltså på jobbet och fasar över min indrivarfuktion. Därför skriver jag istället ännu ett inlägg som alla mina 4 läsare kan få gotta sig med! Jag tänkte ta min lunch snart, även fast jag redan ätit. Det blir en timmes vandring till posten för att hämta ut min chefs - ja - fakturor... Visst är vi en pengafixerad värld?
En annan sak jag gärna vill nämna idag är det faktum att jag har tänkt väldigt mycket på mitt liv på senaste tiden. Detta har dock inte hjälpt mig ett skit när det kommer till mina framtidsplaner, utan har förvirrat mig å det grövsta. Jag har fortfarande inte den blekaste aning om vad jag vill syssla med. Är det ett tecken på bortskämdhet? Att man anser sig förmer än vad samhället har att erbjuda som sysselsättningar? Eller handlar det bara om mitt vanliga beteende att ha svårt med val så att jag hellre inte väljer än väljer i livet så att icke-valet blir som ett aktivt val iochmed att jag väljer att det som händer får hända? Äähh...
Mitt framtida jobb ska ha med naturen att göra iallafall. Så är det. Men vad?
Iiih
Nu sitter jag alltså på jobbet och fasar över min indrivarfuktion. Därför skriver jag istället ännu ett inlägg som alla mina 4 läsare kan få gotta sig med! Jag tänkte ta min lunch snart, även fast jag redan ätit. Det blir en timmes vandring till posten för att hämta ut min chefs - ja - fakturor... Visst är vi en pengafixerad värld?
En annan sak jag gärna vill nämna idag är det faktum att jag har tänkt väldigt mycket på mitt liv på senaste tiden. Detta har dock inte hjälpt mig ett skit när det kommer till mina framtidsplaner, utan har förvirrat mig å det grövsta. Jag har fortfarande inte den blekaste aning om vad jag vill syssla med. Är det ett tecken på bortskämdhet? Att man anser sig förmer än vad samhället har att erbjuda som sysselsättningar? Eller handlar det bara om mitt vanliga beteende att ha svårt med val så att jag hellre inte väljer än väljer i livet så att icke-valet blir som ett aktivt val iochmed att jag väljer att det som händer får hända? Äähh...
Mitt framtida jobb ska ha med naturen att göra iallafall. Så är det. Men vad?
Iiih
Kommentarer
Trackback
